Servicehelheten skapar logistiskt värde

Traditionellt har ordet logistik fört tankarna enbart till transporter och lagring av varor. Nuförtiden är begreppet emellertid förknippat med strävan efter att hantera hela leveranskedjor, funktioner och information där både det tekniska genomförandet och det ekonomiska perspektivet beaktas.

Dessa ”leveranskedjor” kan utöver fysiska varor också omfatta till exempel information eller elektroniskt material. Lyckad logistik har också en stor inverkan på kundupplevelsen: om din produkt, tjänst eller information som du producerar inte levereras till användaren i rätt tid, flexibelt och kostnadseffektivt, kan man lite tillspetsat säga att det är onödigt att ens lägga ned möda på att tillverka ”produkten”. 

Varför borde man lägga tiotusentals euro på att till exempel producera ett romaninnehåll om den logistiska förmågan, det vill säga förmågan att distribuera produkten till konsumenter på ett optimalt sätt, saknas? Jag talar om roman som exempel eftersom den kan distribueras såväl som trycksak som en elektronisk produkt. I bådadera ingår emellertid ett logistiskt element med hjälp av vilket själva huvudprodukten görs tillgänglig för användaren. 

Att skapa logistiskt värde är en mycket viktig del av en modern produkt eller tjänst, eller en kombination av bådadera som det idag brukar vara. Det är inte alls sällsynt att en produkts ”logistiska element” ger till och med mer värde åt användaren än själva den fysiska produkten eller dess tekniska kvalitet. 

Det kanske mest åskådliga exemplet på detta i vardagen är den växande näthandeln där logistiskt värde börjar skapas redan när kunden hemma hos sig med sitt eget användargränssnitt kan hantera ärenden som tidigare krävde fysisk närvaro. 

I detta fall använder man logistik för att ta den nödvändiga informationen och tjänsten direkt till kunden, inte tvärtom.

Läs härnäst hur Granos kompetens i logistik utnyttjas i Valtras produktionskedja.

Case Valtra

Artikeln har publicerats 23.10.2015 och den har uppdaterats 20.10.2016.